Måndagen den 13 juli: Ännu en strålande morgon och vinden står kvar på S-SO. A-M blir ivrigare och ivrigare att komma hem. Det blir således åter snudd på nattseglig, ty redan vid 09.20 kastade vi loss från Uvön. Försökte få ut storen men den krånglade så vi nöjde oss med genuan. Väl ute på Nämndöfjärden fick vi god fart norrut. Vi gled fram i läns/slör mest hela dagen. Söder om Södermöja (Sunnanö i Evert Taube's visa) valde vi den yttre leden och sneddade sedan hemåt norr om Möja. Kl 18.00 angjorde vi så hemmabryggan efter drygt sju veckors segling runt sydsverige. Det har varit jättefina veckor med fin natur, fint (mestadels) väder, fina upplevelser och trevlig samvaro med en rad olika människor. På något sätt känns det skönt att totalt byta miljö. Man blir nästan lite samhällsfrånvänd. Ingen TV på sju veckor, endast spridda dagstidningar och på radion blir det sjörapporten som blir det viktigaste programmet. Hemmavid har Barbro Sättare skött all post och alla räkningar så det behövda man aldrig tänka på eller oroa sig för. Stort tack Barbro!

Det känns också väldigt skönt att komma hem. Man är nog lyckligt lottad när man efter en sån resa kan konstatera "borta bra men hemma bäst".

Ja, även A-M tycker att det är skönt att komma hem, ligga på de egna släta klipporna och sola, cykla med Fanny på morgonen på en riktig cykel, slippa lyfta ur allt i kylen för att komma åt något på botten, etc. Det har varit en fin galej och tiden har gått väldigt fort utan att man har gjort så mycket, bara rest och träffat människor. För mig är det skönaste minnet när vi var högt upp i Dalslands kanal och låg i naturhamn. Den stillhet i den vackra naturen som Eva, jag och hundarna upplevde på morgonpromenaderna kommer jag att ha med mig hela vintern. Nu får det vara bra med kanaler för ett tag, men jag ger mig gärna av och cyklar delar av dom.

Söndagen den 12 juli: Vid kvart i elva lämnade vi Nynäshamn efter att ha tankat. Tänk, senast vi tankade var det i Bengtsfors. Så fort tiden rinner iväg.

Vi närmar oss slutet på denna galej och ju mera norrut vi kommer desto mer längtar A-M hem. H tycker också det skall bli trevligt att komma hem.

I dag reser Michel och Gabriella till Spanien på 3 veckor. De, speciellt Gabriella, gillar värmen.

Vi har haft en underbar dag och seglat, läns och slör (6-9 m/sek), hela dagen. Vi tog hamn vid 18-tiden i en vik på Nämdös västsida med skydd för sydliga vindar. A-M tog en dopp före middagen, 16 grader, det var skillnad det efter baden i Dalslands insjöar, där det var upp till 23 grader.

Lördagen den 11 juli: A-M morgonpromenerade och handlade mat för kvällen samt kaffebröd för Tompa. Efter duschen i land var H på Apoteket och hämtade medicin. Därefter sammanstrålade vi hos Tompa i hans lilla klädbod för fika mm. Lite kläder blev också köpta.

Vid kvart i 12 lämnade vi Trosa och vände stäven mot Nynäshamn. Vi gick den inre vägen med ett antal bussmala/grunda passager. Först Tottnäsbron som vi kom till i absolut sista sekunden för 14.00-öppningen. Öppning sker endast varje heltimme. Straxt norr om bron kom sundet mellan Oxnö och Ängsö. Därefter Aborrströmmen. Sedan sundet mellan Tattmar och Råholmen. Efter det kom Dragets kanal som är knepig när det är mycker båtar i farten. Man ser ju inte vad som är på gång i kanalen och H bävar för att backa ur kanalen. Slutligen den smala passagen vid norra Järflotta. Här mötte vi sex gamla vackra MYS-båtar. Det är häftigt att det finns folk som håller dem i skick.
Vid 16.15 anlände vi till Nynäshamn fört att tanka. Vi beslöt att ligga kvar för natten emedan det inte finns några bra hamnar alldeles norr om Nynäs och Mysingen är mördande tråkig att gå. I synnerhet på kvällen när man egentligen borde äta en god middag.
Båda batterierna till kameran är slut så det blir laddning (230 V) i natt och bilder imorgon.

Fredagen den 10 juli: Avgång redan kl 09.00 från Arkösund. Kors i taket! Kan man tänka sig att vinden var med oss denna dag. Vi rullade ut genuan och seglade i hela sju timmar. Till en början var det sydväst som senare vred mot sydost. Vindstyrkan pendlade hela tiden mellan 10 - 12 m/sek. Det gjorde att vi höll en fart på 4,5 - 6,5 knop. Inte illa av en gammal pråm utan bogsering.


På fjärden Tvären (utanför Studsvik) krängde vi så att matbordet som låg på rufftaket gick över bord. Innan vi hann vända för att räddadet hade det redan sjunkit.


När vi kom till Trosa var här proppfullt med båtar, vi har ju aldrig
varit här vid högsäsong och kommer nog inte upprepa det heller, men vi ville gärna gå hit för att hälsa på Tompa J och så hade H beställt sin specialmedicin till Apoteket här. A-M sattes i land för att försöka få fram en plats men misslyckades. Vi gick ut på viken och lade oss vis SXK-bojen. Det blåste fortfarande ca 12 m/sek så det gick inte att ro med jollen till land för att låta Fanny uträtta sina behov. H ringde därför till hamnkapten (Lasse) och vädjade på Fannys vägnar, han är en sann djurvän visade det sig. A-M ringde Tompa J och han skulle se vad han kunnde göra för att fixa plats. Både hamnkapten och Tompa fixade plats, men hamnkapten hann före. Från Fanny fick hamn kapten förutom hamnavgiften också en flaska Roodeberg från Fanny.



Middag avåts på Antons restaurang och det var gott. Vi hann också som hastigast heja på Tompa Johansson (han som fixade Fanny åt oss). Imorgon fikar han hos oss och vi skall söka bra sjökläder i hans fina bod här nere i hamnen.

Torsdagen den 9 juli: Markus har sovit i akterhytten i natt i Söderköping, modig kille. Vaknar samtidigt (A-M alltså) med Markus vid halv sju-tiden, tyvärr till regn som har skvalat hela natten. A-M går ut med Fanny medan Markus lägger passiens. Frukost 08.30 och fortsatt passiens tills Julia dyker upp under paraplyet. Avgång 10.00 med en slussning innan Mem. Markus och Julia styr och A-M är gast. Framme i Mem, väntar Calle och Åsa och vi intar kaffe med våfflor på fiket där Julia sommarjobbar. Det blir Julia som gör våra jättegoda våfflor.

A-M och H far sedan vidare i regnet ut på Östersjön. Det är härligt att komma ut på fritt vatten igen även om det är kul att åka på kanaler. Vi tar senare, vid 17-tiden, hamn i Arkösund, inte i Bäckmansviken (proppfullt), där vi legat förut. Det blev istället Kajen där man just höll på att bygga en ny brygganläggning. Pontonerna lades ut igår. När vi kom var man inte klar med landgången så A-M och Fanny fick hjälpas iland. Senare på kvällen kom landgången på plats och det blir nog jättefint om några dagar.

Onsdagen den 8 juli: Redan vid 9-tiden var det avgång från Berg. Roxen låg då spegelblank. Men en jätteflock med Skarv kändes inte särskilt bra. Efter ca tre timmar var vi framme i Norsholm. Här passerar man en järnvägsbro som sällan öppnas, och då bara väldigt korta stunder. Här går X200 m fl tåg i full fart och det är den tidtabellen som avgör när bron får öppnas. Vi hade räknat med någon/några timmars väntetid. Döm om vår förvåning när vi närmade oss järnvägsbron och såg att den var öppen för att släppa igenom några båtar västerut. Det var bara att ge järnet in

under bron. Vi hann precis men en båt som kom alldeles bakom oss fick nobben.

Så småningom närmade vi oss alla slussarna ner mot Söderköping, så vi ringde och frågade om inte Marcus ville ställa upp även idag. Det ville han gärna och han skjutsades av Calle och Åsa till Vänneberga bro . Därefter jobbade han i alla slussar ner till Söderköping och styrde dessutom mellan slussarna. Snyggt jobbat!

Straxt före Söderköping passerade vi Mariehof där PeO, Gittel och H tillbringade mycken tid i början av 1960-talet. "Mormor", som bodde där med sina ogifta båda döttrar Annie och Ina, var 96 år när vi lärde känna henne. Hon blev 104 år. Det var en krutgumma som bara såg på ett öga men läste romaner på franska (hon var uppfostrad med franska som 2:a-språk) på kvällarna. Hon hade en hållning som en drottning, ty hon hade i sin ungdom ett rakbladsvasst halsjärn vid måltiderna. Sjönk hon ihop så skar hon sig. Allt för att få en snygg hållning.

Hon tyckte inte om nymodigheten TV (som stod i den blå salongen) ty den luktade illa enligt henne. Vi fattade inte då, men hon hade rätt. Ty på den tiden var det radiorör i TVn som blev heta när man satte igång den. Det damm som då lagt sig på rören brändes och det var det hon kände.

Hon visade oss också en speciell sked i elfenben som man hade Bella Donna i . Det hällde man i ögonen när man skulle ut och dansa. På så sätt fick man stora vackra pupiller. Det ni tjejer!

Fanny hoppar av vid varje sluss och sätter sig på gräsmattan. Hon sitter där, utan koppel, i godan ro tills det är dags att åka vidare. Så även hon är lite trött vid slutet av dagen.

I Söderköping dök Calle och Åsa upp med kaffe samt jordgubbspaj med vaniljsås. Himla gott!

Det bestämdes att Marcus skulle köra oss ner till Mem dagen därpå och när han ändå var igång så bestämde han sig för att sova ombord på MaDame oxå. Kul med grabbar som ställer upp.

Marcus syster Julia jobbar i Mem så vi skall köpa glass av henne imorgon. Apropå glass så gick A-M och H till glassrestaurangen Smultronstället här vid kajen i Söderköping. Där fanns alla möjliga glassrätter från 40:- till 365:-. Vi fastnade för var sin glass för 82:- resp 84:-. Man känner sig nu som en boaorm som just ätit sin månadsranson.

Tisdagen den 7 juli: Vid 10.30-tiden anlände Calle, Åsa och Marcus Tronét (vilka bor i Söderköping) till Ljungsbro, där vi legat för natten. Efter kaffet, avgång mot Bergs slussar. Pelle tog bilen till Berg och cyklade (på vår lilla Mikrobike) sedan tillbaka och mötte oss vid en av dagens alla slussar. Det blev som sagt väldigt många slussar redan innan vi kommit till 7-sluss-trappan ned till Roxen.


Vi hade god extra hjälp av främst Marcus.

Ångaren Diana hängde på oss i slussarna när de väl snappat hur man genomför snygga slussningar.
















Lunch blev det i bassängen i Berg. I samband med lunchen fann vi Pelle liggande framstupa på bryggan. Den första gissningen var att han konverterat till islam och genomförde en av dagen fem bönestunder. Lillemor visste dock bättre och trodde att han bara gjorde gymnastik.













När vi väl kommit ner till Roxen var klockan redan 17.00. Där mönstrade alla dagens gäster av samt även Lillemor och Pelle som vi haft glädje av ombord i en hel vecka.

A-M, Fanny och H gick upp till Vreta klosterkyrka där vi fick en fin guidning, av Arne Karlsson, med nunnesång och allt på ca 1,5 tim. Stannade vid gästbryggan nedanför Berg för natten.